När man talar om Mörlanda Marknad får man dela in den i två delar, den gamla med rötter i slutet av 1700-talet (kanske ännu tidigare) och med slutpunkt 1905, och den nya med start 1984.
Mycket tyder på att marknaden har sina rötter i slutet av 1700-talet. Att den kom att hamna just i Mörlanda beror på det geografiska läget. Avståndet till Borås, Alingsås, Falköping och Ulricehamn var fyra mil, till Skara och Lidköping var det sex mil och till Göteborg och Jönköping var det åtta mil. Att vägarna korsades just här gjorde läget ypperligt för att träffas och bedriva handel. Dessa tidiga marknader var olagliga och det är först från 1831 som vi har två årligen återkommande lagliga marknader, en höst och en vår Då hade man i många år kämpat för att få till stånd en laglig marknad. Turerna i den processen var många då marknaden hade både förespråkare och motståndare, många av dem med högst personliga intressen att bevaka. Flera gånger försöker myndigheterna att stoppa marknaden men informationsvägarna ut till allmänheten var dåliga och ordningsmakten stod hjälplös när den försökte stoppa en marknad som redan var igång. Till slut insåg man att en organiserad marknad var till nytta för bygden och från 1831 var den alltså laglig. Så fortgick de återkommande marknaderna under hela 1800-talet men redan på 1860-talet, efter den fullständiga näringsfrihetens införande 1864, började marknaden förlora sin betydelse och allt mer av handeln kom att koncentreras till städerna. Med ingången av år 1900 går den gamla marknaden mot sin slutpunkt. Turerna är liksom vid legaliserandet många, men efter några års dividerande går marknaden slutligen i graven 1905. Många är historierna om händelser och personer under den gamla marknadsepoken. Dåtidens marknad var betydligt livligare än dagens och ordningsmakten kunde ha mycket att göra. Till detta bidrog försäljningen av alkoholhaltiga drycker, både laglig och olaglig, starkt. Den som är intresserad av dessa historier kan läsa Kent Anderssons och Ronny Andreassons bok ”Gamla och nya Mörlanda Marknad” varifrån alla fakta på denna sida är hämtade.
Till Annelunds IF:s årsmöte 1982 inlämnades ett förslag om att starta en idékommitté. En sådan bildades och dess arbete ledde till att ”Jul i Ljung” startades upp. Kommittén fortsatte sitt arbete våren 1984 föreslog man att Mörlanda Marknad skulle återupplivas i en modernare tappning. En marknadskommitté tillsattes och man gjorde studiebesök på Skene Marten för att se och lära. En lämplig tidpunkt för marknaden diskuterades och man enades om lördag vecka 38, vilket fortfarande gäller. Artister bokades och aktiviteter planerades, Ett stort arbete lades också ner på marknadsföring. Så kom då marknadsdagen med molnigt väder och inte blev det bättre av att det regnet vräkte ner vid invigningen. Framåt middagstid avtog regnandet tack och lov och publiktillströmningen tilltog. När hela arrangemanget kunde summeras hade det givit ett bra nettoresultat, vilket sporrade till en fortsättning. Sedan starten har marknaden kommit att betyda mycket för både Annelunds IF och för bygden. För föreningen betyder den ett stort ekonomiskt tillskott så att en bred verksamhet kan bedrivas. För bygden innebär den en samlingspunkt. Många är de som flyttat från orten, men som på marknadsdagen åker ”hem” för att träffa gamla bekanta. Dansen på lördagskvällen brukar vara välbesökt och många av de stora dansbanden har någon gång spelat till dans på Mörlanda Marknad. Annelunds IF står alltså som arrangör av Mörlanda Marknad och hela arrangemanget baseras på ideellt arbete. Oräkneliga är de timmar som under årens lopp lagts ner av såväl ledamöter i marknadskommittéer, föreningens medlemmar samt övriga frivilliga. Utan deras arbete hade Annelunds IF inte stått där de är idag. Att marknaden är populär bland knallarna märks på att kön av knallar som vill komma in är lång. Marknaden har också flera gånger fått pris av knallarnas intresseorganisation TOMER. Förhoppningen är att den ”nya” marknaden skall leva minst lika länge som den ”gamla”.